två systrar

Ja, nu har min inte så kära mor börjat skylla på mig för att en regnjacka som jag använde en gång i oktober plötsligt är borta. "Har du sett den blåa regnjackan?", "vart är den?", "du hade den sist" osv. Hon tar alltid ut saker i förväg. När hon inte hittar saker så är det mitt fel. Hela tiden. Spelar ingen roll och det handlar om försvunna köttbullar till den blåa regnjackan. Alltid mitt fel. Hon tänker inte på att det var hon som använde jackan i november och sedan hängde den på något ställe som hon kommer inte ihåg. Hon tänker inte på att kolla i garderoberna som är ute i hallen utan går direkt och skyller på mig. Så klart.
Hon behöver verkligen skaffa sig en ny hobby. En hobby som inte handlar om att göra livet surt för mig, leva genom mig eller aldrig klippa navelsträngen. Jag hade inte gjort livet surt för henne, jag hade inte snyltat på henne och jag hade fan i mig klippt navelsträngen för läääääänge sen!
Igår morse när jag öppnade dörren ut till hallen från mitt rum så ser jag mamma stå där med den blå regnjackan. Där var den ju! Men sa mamma någonting då? Nope. Klart att hon inte gjorde. Hon kan ju aldrig medge att hon hade fel och att hon borde be om ursäkt.
Jag orkar inte bry mig längre om hennes anklagelser.
Bring it on, bitch! Jag är immun mot hennes anklagelser, jag har helt enkelt lärt mig att leva med dem.

Ha't bra!

//syster2