Systrar

Jag vet att min syster har det jobbigt. jag vet bara inte hur jag kan hjälpa.

Hon är verligen sjuk, mamma alltså. Det går inte mer än max 10min i hennes närvaro och jag vill bara skrika och gråta precis som förut! Det kan aldrig vara rätt. Det kan aldrig vara meningen att det ska vara så hemskt att träffa sin egen mamma. Jag har flyttat hemifrån men det har inte min lillasyster! Jag klarar max 10 min innan jag får panikångest och vill springa så långt som det bara går.  Hon lever med detta dag in och dag ut!!

Tänk att leva med en människa som är som våran mamma. Manipulativ, nedlåtande, schizofren, orättvis, egoistisk, listan kan bara fortsätta och fortsätta.

Manipulativ: Hennes speciallitet är att få dig till att må dåligt över något som du inte har något med att göra. Det är skit samma, det är ditt fel iaf. Hon  kan få dig till att göra/säga precis vad hon vill. Hon vet exakt vilka trådar som hon ska dra i för att få önskat resultat!

Nedlåtande: Du berättar något positivt, hon gör det genast till något negativt. Du vänder dig till henne för råd, hon trycker bara ner dig ytterligare! Hon frågar och säger att hon bryr sig men egentligen vill hon bara få en anledning till att komma med fler nedlåtande kommentarer.

Schizofren: Inget som är vetenskapligt bevisat. Men det råder ingen tvekan om att det finns flertal personer i denna människa! Ett påstående som tex jag gillar choklad kan två minuter senare bli "Jag har aldrig sagt att jag gillar någon äcklig fet choklad! Ta bort!!! "

Orättvis & egoistisk: Dessa två kategorier går in i varandra. En människa som aldrig har pengar till sina barn men som gärna går på krogen, bio & restaurang med sin vännina! Som betalade ut 150kr i månaden till sin 18 åriga dotter!!! Som skulle räcka till kläder samt pengar till buss och mobil! Hon fick pengar från majblomman för x antal år sedan som jag senare hittade. Men just det året hade vi så fruktansvärt dåligt med pengar så vi fick flytta hemifrån för att klara oss! Även fast hon då hade jobb. Hon kunde köpa nya kläder, mobiler, cyklar, sängar, möbler till sig själv och vi fick ärva hennes gamla.

De få människor som jag vågat berättat lite för har blivit chokade och börjat gråta. Det kan inte förstå hur en mamma kan låta sina barn komma i 5-6:e hand! Och sedan ljuga om det hela och påstå för alla utomstående att hennes barn är hennes allt och att hon gör allt för dem men ändå får hon bara skit tillbaka.

Jag kommer fortfarande ihåg från när jag bodde hemma att mamma alltid efter ett bråk ringde till sin närmsta vännina och grät och förklarade hur förtvivlad hon var för att hennes älskade dotter aldrig blev nöjd utan bara ställde till bråk och fick henne till att vilja ta livet utav sig. Detta sa hon högt och tydligt så att man verkligen skulle veta hur hemsk man var.

Jag var en så hemsk dotter att min egen mamma ville ta livet utav sig!! Jag var ett sådan fruktansvärt misslyckat försök till en dotter som det gick att komma. Mammas vänninor såg ner på mig, tyckte synd om min psykisk sjuka mamma som hittade på dessa historier. De började tillochmed att skälla på mig och sa till mig att jag var tvungen att skärpa mig, för min mamma klarade snart inte mera!!

Hon har fått hela sin sida av familjen att se mig som det svarta fåret i familjen!

Detta gjorde att jag bara vilja leva upp till hennes förväntningar, jag började leva som det svarta fåret som hon sagt att jag var! Jag rymde hemifrån, dejtade killar som var mycket äldre än mig själv, hamnade på sjukhus för att jag druckit dålig sprit. Piercade mig fast att jag inte fick! Jag levde precis som hon ville att jag skulle göra. Hon ville skämmas över någon så att människor i hennes omgivning skulle se upp till henne och stötta henne eftersom hon hade en sådan enormt missbildad dotter!

Nu orkar jag inte skriva mera! Mina tangenter brinner snart av hetta. Jag kan antagligen bara fortsätta att skriva om detta. Funderar på att skriva en bok snart ist.

Det jag egentligen ville få fram var att jag älskar min syster!

Jag har inte glömt hur det är att bo med henne. Jag kommer ihåg...

JAG ÄLSKAR DIG!
håll ut lite till

Lämna gärna en kommentar ni som läser detta, vi kan behöva ett par stöttande ord. 

//Syster 1



Kommentarer
Postat av: Anonym

Känner DEFINITIVT igen mig i det där! Min mamma är tamejfan inte klok! Inte ett positivt ord har jag hört. Hon ljuger för alla om hur hemsk JAG är. Allt är bannemej mitt fel. Hon lyssnar aldrig på vad jag har att säga. Skönt att jag flyttat till en annan stan och bort från henne. Min farmor och farfar är ett stort stöd och de håller med om att mamma är sjuk och de tycker att jag ska bryta kontakten helt med henne. Ni är inte ensamma. Det finns gott om skitiga föräldrar där ute. Min pappa är en riktig skit han också.

2010-09-03 @ 02:40:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0